Vi väcks av ljud från aporna, fåglar som kvittrar, havet som slår upp i vågor, vinden i palmerna och en klibbig kropp...
Jonas går ut på en morgonpromenad längs stranden och det första barnen säger när de slår upp ögorna är: Får vi bada nu!
Vi föreslår att alla smörjer in sig och frukost först och det mumlas lite från barnen tills de får se denna ljuva buffé av färsk frukt, pressad juice, omelett som du beställer hur du vill ha, minipannkakor, smörgåsar, festliga munkar, korv, tomater, sallad m.m.
Vi mumsar så magarna spränger och vi bara ler och njuter! Farfar Pär äter som aldrig förr :-)
Efter mat kommer självklart bad! Jonas, Måns, Sonja och Saga springer iväg med snorklarna i högsta hugg! Vi frågar om Måns har
smort in sig, han muttrar surt...JAAAA det har jag. Vi frågar flera gånger och får samma sura svar. Förklarar att solen är jättestark och du kommer att bränna dig. Han muttrar och drar ut i vattnet. Tonåringar som vet och kan allt... Phu!
Jag och Linus pysslar i bungalowen, packar ihop strandleksaker, vatten, kameror, ombyten och smörjer in lite extra.
Vattnet är ljuvligt, svalkar yttepytte men det är himmelriket. Linus iförd sin flytdräkt hoppar och skuttar han runt. Cyklopet åkte på och han håller på att lära sig att INTE svälja hela oceanen :-). Tjejerna är som fiskar i vattnet. Efter ett tag vill farfar Pär ut och gå så Jonas och Måns följer med på äventyr längs stranden. Jag påpekar till Måns, Jonas säger till Måns att han måste ha på sig en tröja och sin solhatt. Solen är grymt stark och du kommer bränna dig. Tonåringen muttrar och säger NEJ jag behöver INTE ha något på mig. 
När de kommer tillbaka efter en lååååång promenad så får jag en chock! Självklart är Måns uppbränd, röd och har jätteont.
Jonas hade en tröja på sig som Måns fick låna. Jag förklarar för Måns att nu är det skugga som gäller, inga bad och INGEN SOL!
Säger att du måste ta det piano nu annars blir det skugga för dig hela semestern... Jag hade mina föraningar... 
Måns är jätteledsen och har nu lärt sig den hårda vägen. PHU! Tonåringar!!!
Lunchen intog vi på stranden under parasoll och flera liter vatten, Sonja muttrar och har det kämpigt att dricka. Men det är bara
att hälla i sig eller bli sjuker. Lillskruttan suckar men dricker – inga tonårsfasoner på tösabitarna...än...! Linus är så lycklig och både äter och dricker och skuttar mest runt hela tiden. Han är happy happy!!!!! Vi håller ett öga även på farfar då han inte alls är duktig på att dricka vatten.
Skall publicera bilder lite senare nu droppar det även från mina händer...
Pom Pom!!!!
 

Äntligen har vi nått Paje! Jorden börjar skifta över till vit sand, palmerna är höga och många, hibiskusarna är klart röda och gula,
byggnaderna börjar ta en annan form. Från skjul och lite varierande form på hus har vi nu palmbladstak, vita hus. Vägarna är inte av asfalt och är gropigare och väldigt spännande att färdas på. Jag hade aldrig kört här med vanlig bil...en jeep hade känts lite bättre. Vi svänger och en stor skylt dyker upp: NDAME BEACH LODGE. Vi är framme!!!! Vi möts av leende män i härliga tunikor och kvinnor i vackra klänningar
och massor av katter och hundar. Barnen tjuter ut: Men vad fiiiiiint det är! Vad skönt att vi inte skulle bo så som vi såg när vi åkte hit :-).
Vi har verkligen nått paradiset! Kritvit sand, kristallklart turkost hav, enkel men fantastisk bungalow och värmen är out of this world!
VI BARA N J U T E R!
Det första vi gjorde var att kasta av oss kläderna och slänga oss rakt ut i oceanen. Tjihooooooo!!! Efter svalkande bad och
väldigt kall dusch (finns inget varmvatten, barnen lär sig mycket på den här resan!) njöt vi av grillbuffe med havets läckerheter, grillad tonfisk, köttspett, underbara röror, sallad, kryddigt ris, klyftor av jättepotatis (!) och kall öl... Måns höll på att somna vid bordet så Jonas, farfar Pär och han knöt sig. Medans jag, Linus, Saga och Sonja njöt ett tag till. Efter middagen kom Masajerna in och skrek (sjöng), tjöt och hoppade runt.
De höll en spännande show med hopp, slag och mera hopp. Linus och Saga var vettskrämda, Sonja var helt tagen och ville närmare :-).
Jonas kom utspringande från vår bungalow vettskrämd och undrade om någon blivit överfallen då det lät väldigt högt av skrik, slag och hopp.
VI log lite och sa men de dansar ju bara :-). Han mumlade lite och drog sig tillbaka – min söta make!
Att komma till ro och somna var inte lätt, myggnät, annorlunda och nya ljud, syrsor som lät, djur som hoar, havet som rullar och denna hetta.
Linus var även lite orolig över att Masajerna skulle komma in och ta honom, men blev lugn när jag berättade att de är här för att skydda oss.
Han kikade klurigt, lade huvudet på sned och sa: Men mamma de har ju bara en lång pinne! Lilla söta observanten Linus. 
Efter ett antal krama och försäkran om att han var säker somnade han sött.

Resan har varit lång och barnen har varit fantastiska! Det tog totalt 23 timmar från dörr till dörr.
Vi flög från Arlanda till Etiopien, byte av plan, väntan i ett par timmar på en plats som hade stannat vid 1950-talet.
Sonja mycket fundersam varför toaletterna inte hade några sitsar på sig. Samt varför det är så kallt i Afrika, ska det inte vara varmt...
Det var så svalt och skönt när vi landade tidigt på morgonen och vi sa: Njut nu för snart är det väldigt hett.
Efter två timmars väntan fick vi tag på ett par vilostolar – det var ljuvligt. Här lärde vi oss att saker och ting tar tid här i Afrika.
Säkerhetskontrollerna är många och de älskar sina papper och formulär – dock inga stämplar! Måste säga att jag
blev lite besviken, hade så gärna haft hundratals stämplar av olika slag...
Med knappa minuter och "härlig" löpning kom vi med planet och fortsatte mot Dar es Salam, Tanzania.
När vi skulle stiga av säger flygvärdinnorna att vi skall sitta kvar då planet går vidare till Zanzibar. Vi förklarar att vi har väskor
att ta hand om och på vår biljett skall vi kliva av och byta till ett annat flygbolag. Nej, sitt kvar varför skall ni byta – det här går ju till Zanzibar! 
De skakade på huvudet när vi klev av... Tur dock att vi klev av för efter att vi fyllt i ett antal nya blanketter och formulär lämnat fingeravtryck, 
blivit granskade i passkontrollen fick vi hjäp av fyra personer på flygplatsen som alla dirigerade oss åt olika håll.
This is Afrika :-) och vips så stod våra väskor så fint i ett hörn! Här efter väntade fler vänliga själar som gärna hjälpte oss men med
olika resultat :-). Vi har lärt oss att allt TAR lång tid och ALLA vill gärna hjälpa även om de inte har en aning om vart vi ska... :-)
Ny löpning mot domestic flights och en väldigt noga invägning av alla väskor och tusen frågor. Här hinner vi sätta oss ner, köpa spännande piroger att fylla magarna med, lite smått fundersamma barn som tillslut när de smakat säger förvånat...men det här var ju ganska gott... och vi vuxna fick njuta av en Kilimanjaro öl – den var fantastisk! Genomsvettiga pustar barnen ut med lite läsk och en mängd beröm från oss!
Vilka barn vi har, trots virrvarr och löpningar, spännande dofter och främmande länder så har de hållt humöret uppe!
När vi sitter här och väntar/njuter av ölen så öppnar sig himlen och det regnar som det aldrig regnat förr. Barnen häpnar och Måns muttrar:
hur kul är det här då! Kolla bara regn. Trodde vi skulle vara i solen. Vi förklarar att det kan ösa ner och bilda floder och vips så är det torrt igen. Han kikade skeptiskt på oss ;-) Som utlovat avtog regnet och vi kunde fortsätta vår resa. Planet mot Zanzibar var det sötaste lilla
plan jag någonsin sett! Ungarna fick som ny kraft av detta lilla spännande plan – de ville gärna flyga detta hem... eh... så härligt är det nog inte att åka ett miniplan tvärs över hela Afrika. Men deras leenden var på tio i två!!! Väl framme på Zanzibars lilla flygplats möts vi
av nya blanketter att fylla i. När vi tagit oss igenom får vi genast ett gäng hjälpredor och vår chaufför står och väntar...
Barnen chockas och häpnar över skjulen, gatorna, kossorna, getterna, dofterna... det är väldigt tyst i bilen :-). Jag fotar och är exalterad och magen pirrar av spänning och allt nytt som vi får se. Linus mumlar och säger: Mamma varför är allt så gammalt och eldat? Sen sjunker han
ihop och somnar på fem röda. Förklarar för baren som vi även gjort hemma men de har inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa
sig hur det var här. Vi ser apor, fantastisk grönska mot denna härligt röda jord, underbara färger på kvinnornas kläder, skolbarn i sina uniformer, byggarbetare som kämpar med spadar, skoaffärer som sorterat skor i högar på gatan efter färg, däckansamlingar,
överfyllda små lastbilar med så mycket folk att lastbilen nästan välter, lastbil vars last har fallit av och fått punktering,
härliga palmer och vit sand och ljuvliga blommor! Snart närmar vi oss vår by: Paje!
 

Kamerautrustningen plockas ihop, de små kabinväskorna är packade – vi reser lätt!
Tyvärr fick vi inga mirakel över natten utan reser förkylda och hängiga... Men vi hoppas att solen gör underverk
och alla strålande leenden fylla på energi!

Packing the cameragear, the bags are packed – this time we travel light!
Unfortunatly we are travelling with a cold and a heavy head... But we put all our faith into the beutiful sun
and the happy smiles to cure us and give us plenty of energy!

Köksön börjar bli överfull och än saknas det pryttlar...
Jonas kliade sig i huvudet och frågade – behöver vi verkligen ha med oss så HÄR mycket mediciner...? Jajjamen, säger jag! Men älskling det kommer krympa lite när jag tar bort lite emballage ;-) Hellre lite mindre kläder och en magisk väska där jag kan parrera och kurrera barnens alla eventualiteter!
Better safe then sorry is my motto :-)

Our kitchen island is getting jamed with stuff...
Jonas was scratching his head yesterday and asked if it is really necessary to bring ALL of this…? Yepp, I said! But honey, I said, it will surly shrink a bit when all the boxes are gone ;-). I'd rather bring less clothes and have a magic bag if and when the kids get sick or hurt – you never know with kids!
Better safe then sorry is my motto :-)

Nu börjar det att dra ihop sig för vår underbara resa! Väskorna packas och saker åker i och de åker ur ;-)
Snart njuter vi av goda frukter och horizontalläge i sanden på ljuva Ndame Beach Lodge i Paje.
https://ndamezanzibar.com

Om du fokuserar på den ska vi försöka att hålla dig uppdaterad.
Du kan läsa nya inlägg i denna blogg via RSS feed.