Vid 07:00 innan frukost begav sig äventyrarna Måns, Sonja och Jonas ut på upptäcktsfärd med snorklarna. Vattnet hade dragit sig långt, långt, långt ut bort mot revet. Så de fick en promenad på ett par kilometer innan de nådde vatten att simma i. Linus, jag och Saga stannade kvar i vår bungalow och spelade skitgubbe (ja, vi har tyvärr inte fått till något annat kortspel som Linus kan vara med på…), smorde in oss och pysslade. Vi väntade och väntade då vi alla skulle äta frukost tillsammans. Men när det gått 1 1/2 timme gick vi och åt med farfar Per. Tiden gick och den gick. Vi böt om till badkläder och slog oss ner i skuggan under ett palmparasoll och njöt men min mage blev bara mer och mer orolig för de små trollen… Vattnet kom tillbaka allt snabbare och det blev djupare och djupare. Och oron större och större. Pratade med en här på hotellet som berättade att för någon månad sedan fick de skicka ut två båtar och leta efter en man som var ute och snorklade… När klockan närmade sig 9:30 kom de tre musketörerna tillbaka!!! Helt slut och väääldigt hungriga – men glada över alla häftiga varelser de sett. Linus övade på att flyta när vattnet var decimeterhögt :-) han är fortfarande lite rädd och litar inte på att han själv kan flyta. Men han är jätteduktig utan simdräkten. På eftermiddagen blev det jättevågor riktiga tvättmaskiner intill strandkanten. Vi busade, hoppade och skrattade högt och svalde en stor del av den vilda oceanen! Jonas och jag gav oss ut på en strandpromenad på eftermiddagen och farfar Per passade busbarnen. Vi var på jakt efter lite äventyr nu när Måns är på benen och vi äntligen kan börja göra lite utav det som vi hade på vår lista… Jonas hade träffat en kille vid namn Salim som hade ett kontor mitt i surfturf området – riktigt sjysst gung ;-). Vi tog oss dit och startade förhandlingarna. Jag med en lite mer leende förhandling och Jonas med en ihoprynkad panna-förhandling. Salim vred och vände på sig men efter ett tag kom vi alla fram till något som kändes bra för oss alla. Fredag var vår dag för äventyr!!!!! Vi hade förhandlat oss till guidad tur till Stone Town, guidad tur på Prison Island och jättesköldpaddorna samt en snorkeltur, transport samt mat och dryck. Riktigt stolt och allt detta för endast 200 dollar!!!! På övriga ställen skulle enkom turen till Stone Town kosta 280 dollar. Jabba dabba doooo för förhandlarna :-)

På kvällen tog vi oss en promenad längs stranden. Killar spelade fotboll, kvinnor spelade någon typ av bollsport och satt samlade i stora klungor, nyfikna barn kom springande mot oss Jaaaamboooo ropar de med sina vackra leenden! Linus hittade ett stort hål i stranden där en krabba hade byggt sitt bo. Farfar Per fick en ide om att den skall jag gräva upp. Och han fick ett smärtsamt möte med krabban… blodet droppade och smärtan dunkade. MEN han fick krabban och Linus var mäkta stolt över modiga och starka farfar Per. De afrikanska barnen var förskräckta över Pers finger och blev ännu mer rädda när han släppte krabban lös. De tjöt och skrek och slog med sina pinnar. Vi promenerade vidare och tog oss upp till surfstället Paje by night. Ett riktig piratställe med döskallar, cool musik, rastafari möblemang och svajande snubbar. Men vilken god mat! Ikväll nalkades här Zombiefest, Linus var jättenervös över att de skulle hinna komma innan han hade hunnit äta sin mat. Sötnosen. Efter lite skönt gung och god mat så promenerade vi tillbaka längs stranden allt bäcksvart och inte en lampa i närheten och en fullspäckad stjärnklar himmel, havet som slår mot stranden och syrsor och djur som bjuder på härlig musik. Fantastiskt! Måns tänder sin mobil och detta bjuder in till lite skugglekar, många goa skratt blev det! När vi kom tillbaka pysslade jag om farfar Pers finger som nu var som en levrad blodklump… Inte bra att få sår här nere i denna värme där bakteriefloran får fart. Men med mitt stora apotek var det inga problem :-). Inatt kom den galna katten ut igen, den skriker och låter och slutar inte förrän solen går upp. Phu! Han låter som ett barn som har kolik och skriker nån stopp tillsammans med en trumpetliknande uttjut… Tur att man tar det pole, pole här nere (sakta, sakta, lugnt, lugnt). Hakuna Matata!!!

Bilder kommer vid nästa uppladdning har inte hunnit tömma alla våra kameror, skall även försöka ladda upp lite undervattensfilmer!!!

ONSDAG: Temat fortsätter, vi badar, snorklade och fann fina sjöstjärnor, busar i vågor och sanden, läser Kalle Anka i skuggan, spelar beachtennis, kastar freesbee, njuuuuuter av värmen och den underbara solen, delfinerna (saga/sonja) fortsätter sitt race dvs att aldrig gå upp ur vattnet :-) de gör volter och konster hela dagarna! Igår blev lillprinsen dålig i magen, tårarna föll och magknipen var tuff. Tack och lov släppte allt och resultatet blev gott! Måns var ute och snorklade, han mår mycket bättre! Vi höll oss lokalt hela dagen. Jonas och Per upptäckte byn lite til och utforskade gränder. Farfar bjöd på goda drinkar, svalkade gott efter en hård dag på stranden :-) Tjejerna stod för lite kvällsunderhållning till musiken: This is Africa. 

Vi vaknar tidigt här ljuset, havet och alla fåglar väcker oss vid 7-tiden. Och vid 08:00 står vi redo för att äta frukost som vi intar med havet framför fötterna. Tänk det är klarblå himmel även idag. Färsk frukt, härlig omelett med goda grönsaker, färkspressad juice på papaya och apelsin, annanas och mango, starkt kaffe och spice tea (väldigt kryddig blandning i teform som får magen att göra frivolter) skall vara bra för allt möjligt ;-). Idag väntade spännande snorkelutflykt till Bewjeuu och ett lunchbesök på exklusiva restaurangen "The Rock". En klippa rakt ut i havet, med överhäng. Blev utförda i en båt, så trevlig kapten som han kallade sig, mycket pratglad. När vi kom fram ledde den långa trappan oss upp och ökade förväntningarna på hur det skulle se ut och allt som vi hade kunnat tänka oss öppnades upp. Såååå vackert och helt otroligt fin mat. Ett perfekt getaway for honeymooners :-). Tvära kast från igår när vi besökte lokal restaurang med hög ägare och idag kypare i fina kläder och härlig inredning i denna lyxrestaurang! Dyrt men väl värt ett besök – jag är såååå nöjd! Efter lunchen tog vi oss ner för trappen och kallade på båten. En Masaj sa på Swahili att vi skulle vänta. Men en ivrig Jonas tyckte äh jag kan ju gå tillbaka då det är lågvatten. Mycket riktigt han knatade ner i vattnet och Masajen skakade på huvudet och pekade på båten och sa Pole, Pole och skrattade till. Jonas jobbar sig in och halkar på stenarna och faller pladask rakt ner i vattnet precis när båten anländer och vi andra kliver fint i båten :-) Vi och Masajen fick oss ett gott skratt! Han ler stort och det är endast ett fåtal tänder kvar, men vilket fint leende!!! Man blir liksom lycklig av deras stora varma leenden! Vi hämtade vår snorkelutrustning ur bilen och blev upphämtade av en ny ung kapten med rastafarimössa – en mycket trevlig kille som pratade glatt och berättade om allt vi skulle få se och om hans fina barbecues som han anordnade :-). Tyvärr var det nog bara jag som var intresserad då de andra var så ivriga över snorklingen att de bara kunde fokusera på att snabbt byta om i båten. Jag och kaptenen satt och pratade om olikheter, mat, havet och hur det är att leva här. Jag tycker att dessa små möten där man kan få prata lite med någon som kan lite engelska är såååå spännande. Efter cirka 15 minuter var vi framme vid revet och ett inferno av fiskar slöt upp vid båten. I havet såg vi Zebrafiskar, Doris, Näbbgäddor, svartafiskar, rockor, jättesnäckor i lila färger som öppnades och stängdes, clownfiskar, hajliknande fiskar, scalares mfl. Skall kika på en fiskkarta vad de underbara fiskarna heter som vi såg för det var så många att man knappt kunde ta till sig allt liv under ytan! Linus blev väldigt pirrig och lite smånervös. Jonas och Sonja flög i vattnet och sparkade ut på upptäcktsfärd. Farfar per plumsade i med ett jätteplask och kaptenen log och båten gungade till rejält :-). Saga, jag och Linus tog det lite piano och hade lite psykologi innan vi hoppade i. Linus var väldigt misstänksam över alla fiskar. Men efter tio minuter så var vi alla i och Linus i sin svenska flytväst klängde på sin mor (vi övriga hade inga flytvästar) krampaktigt och tjöt i snirkeln när fiskarna dök upp. Exalterad och glad höll han huvudet nere och fick se stim av fiskar. När vågorna dök upp flög Linus upp på båten och tömde glatt fruktfaten. Sonja och Jonas snorklade hela tiden medans vi andra snorklade och vilade snorklade och vilade. Tack och lov hade båten ett litet soltak som gav skön skugga. Stackars Måns snorklade lite och drog sig sedan upp på båten, illamående och helt blek. Han kvider Åååååsa jag mår så himla iiiiiilla. Jag berättar vad han skall göra för att må bättre, men han säger bara neeeeej till allt. Försökte få honom att dricka vätskeersättning, men fick bara NEEEEEEJ jag behöver inte ha, FAAAAN jag vill inte dricka det dääääär!.ÅÅÅÅÅ jag mår så iiiillllaaaaa… Jag förklarar att du behöver få tillbaka vätskebalansen, och att du kommer att må mkt bättre, men jag får bara gnäll. Annars lättar det om du kräks, så får magen lite lugn… Tack och lov lade han sig ner till slut och vilade på durken, men det var motvilligt. Och sedan i andra sekunden gnyr han och ropar men Ååååssaaaaa jag mår så illa. Ja kära nån vad gör man – phu! Stackarn blev sjösjuk och svalde för mycket saltvatten vid snorklingen och han har ju legat i flera dagar till sängs och nu upp och snorkla. Tyckte att han skulle ta det lite lugnt men han dök och dök och dök…. När vi väl kommer i land mår han mycket bättre, två fötter på fast mark. Resan hem var varm och guppig, vi åker på sandvägar och slirar hit än dit. Kossor som korsar hit och dit. Vägarna kantas av människor som bär saker på huvudet, väntar på något eller bara står och konverserar och ler brett. Jag småpratar med chauffören och får lära mig om vilka byggnader som är skolor, sjukhus. Får även höra om en livsfarlig orm som lever här ute i buschen, en kobra variant, mycket mindre och som verkligen jagar människor som inkräktar på dess territorium. Ormen är jätte snabb och hoppar upp och attackerar. Vår chaufför berättar att man har mindre än två sekunder på sig innan man dör. Går man ut i buschen så gäller det att ha en machette och vara snabb! Phu, säger jag och tycker att de djur vi mött på känns lätthanterliga! Väl hemma igen var det skönt att få hoppa in i en kall dusch och köra en lätt tvagning. Farfar Per bjuder på middag på vår restaurang närmast oss och på menyn står det pizza! Jag och Jonas provar på Kilimanjaro rulle med kryddning från Zanzibar. Den var fantastisk god men herre jisses vad het! Fylld med en köttfärs och ostblandning med heta, heta, heta kryddor men vääääldigt god! Under middagen börjar jag ladda över bilderna från snorklingen och vår dag så upptäcker vi att Jonas har filmat sig själv under nästan hela snorklingen! Vi skrattar så att tårarna sprutar,han har hållt i vår nya kamera åt fel håll. Han har kämpat sig ner i djupet och filmat och filmat meeeen det är bara Jonas vi ser. Oj oj vilken skrattmani vi fick på restaurangen!!! Avslutade kvällen med ett par vändor skitgubbe… ungarna är lyriska och vi vuxna spelar troget med… Allt som allt har dagen varit helt fantastisk och ingen har bränt sig trots flera timmar i gassande sol. Pom pom till solskyddsfaktor 50+. Nu har klockan blivit 22:30 och ögonen börjar säga natti natti. Har upptäckt att programmet som jag använder mig utav ändrar automatiskt till lite knasiga justeringar, ursäktar mig för knasigheter i våra texter. Jag bara skriver och publicerar, ingen proofreader här inte ;-)

Eftermiddag och solen strålar, Saga och Sonja badar och badar och badar. Linus och Jonas har snorklat och upptäckte en pinne som Linus trodde var en ål och fick panik och tårarna kom. Men han vände på det läskiga och fortsatte att snorkla och fann fler spännande pinnar som just var bara pinnar :-). Han kom stolt och berättade om deras äventyr för oss som mös i skuggan. Måns fick hög feber och låg och frös i skuggan, stackarn. Preparerades med ipren och vätskersättning, samt dimor och efter ett par timmar så var sonen tillbaka! På benen och glatt konverserande. Fantastiskt! Jonas och jag fick lyxen att ta ännu en långpromenad längs stranden medans goa farfar passade delfinerna Sonja och Saga samt snorklaren Linus och Måns vilade i farfars bungalow. Jonas och jag upptäckte ett supermysigt strandhugg som hette Sun & Seaview. Njöt av öl och en ny mindre exklusiv burbon som smakade fantastiskt! Lutade åt en JD kopia :-). Solen börjar sänka sig och himlen förändras och blir knallröd och ljuden blir mer intensiva. Vi samlar oss på vår veranda och turas om att duscha i det svala (läs kalla) vattnet. Strålen är ett sakta strilande duggregn som ställer våra tvagningar på stora prov. Inget balsam här inte! Avvaktar med the Rock då Jonas får för sig att vi skall ge oss utanför murarna och besöka en lokal restaurang. Jag föreslår att vi skall be en Masaj att följa med men Jonas säger att det behövs inte. Vi knatar i mörkret längs sandtäckta vägar, i skuggorna möter vi lokalbefolkningen som säger Jambo! Kvinnor som bär vedansamlingar på huvudena, män som hjälper kvinnorna upp med veden på huvudena…de hjälper inte till mer än så. Vi hör getter och ljud från de små husen, barn som sitter i mörkret längs vägen och glatt ropar Jambo! Vi ser knappt vart vi sätter fötterna. Men vi knatar på och tillslut finner vi huvudvägen, ej belyst… Reflexer hade suttit fint då bilar swischar förbi i hög fart, cyklar som vinglar förbi oss och vi går och går. Per ropar glatt: Jambo, Per! Till alla han möter ;-). Luften är tung och varm och Jonas finner en restaurang, eller skall vi kalla det ett hak. Ett riktigt rastafari-ställe… Det står ett par bord och stolar i gedigen utformning, tom bardisk och en liten kyl med vattenflaskor och några coca colas. Precis innanför dörren är det som en liten bur där två killar sitter och kikar på TV. Det sitter en dam och äter en risrätt. En kort man med långa dreads, rastafarihatt möter upp och säger: Hey man I was expecting you! Ler och sträcker fram händerna, hög som ett hus var karln och vi försöker konversera, fråga lite och han svarar på något helt annat. Jag känner direkt att här vill jag verkligen inte vara med barnen. Men Jonas och Per frågar efter menyn, knatar in och efter ett bra tag ser vi menyn på bordet. Vi frågar flera gånger om vad som finns och han säger nej det har vi inte, nej det har vi inte. Tills vi frågar vad har du. Well you can have fish and rice or chicken and rice and maby I can make a sause for you… Och så ler han med ögonen på halvsvaj. Jag ger Jonas väldigt arga blickar då jag inte känner mig alls bekväm med barnen här. En av killarna i buren kommer och frågar vad vi vill dricka, vi ber om vattenflaskor och Jonas och Per säger glatt: Kilimanjaro, please! Killen ser ställd ut och skruvar lite på sig och säger: No we do not have beer. But wait we fix! Och så springer han iväg. Efter ett bra tag kommer han tillbaka, med öl! Jag säger att kyckling är inte aktuellt, så det blir fisk för alla. Rastafarimannen ler glatt och säger fish is good choice! Catch of the day, säger han och går och hämtar två fiskar från en frysbox… Han lagar och han lagar och han lagar… Jonas frågar om han får ta kort, rastamannen säger oh no I dont like pictures! Ok, vi väntar och väntar och sen kommer tallrikarna in och det är en fint formad hög med grötris, en pyttebit fisk och ett koliox samt tre tomatskivor. En fransyska kommer in och frågar killarna i buren vad hon bör äta. De säger på franska att det är bättre om hon går och beställer en pizza. Jag fryser till och känner eh….vad sa de nu…?! Jonas och Per mumsar glatt i sig allt! Jag och barnen äter riset, Saga provar fisken, Måns vill inte äta alls provar lite och Sonja petar. Per och Jonas rensar resten av alla tallrikarna. Vi ber att få notan och Jonas får den handskriven på en servett – kalaset kostade cirka 23 kronor per rätt. Rastamannen och killarna var väldigt vänliga och glada. Allt som allt gick det bra, men jag var inte glad. Men så här i efterhand så var det hela en upplevelse barnen kommer att minnas för livet! Måns lyser upp vägen hem med mobilen och vi vandrar i kolmörker under en stjärnklar himmel och finner vår väg tillbaka till Ndame Beach Lodge – Phu! Nu tvätta fötter, borsta tänder och bums i säng! Imorgon väntar äventyr på havet i lite mer ordnade förhållanden, hoppas vi! :-)

Tjejerna håller på att förvandlas till delfiner! Efter frukost springer de ner och kastar sig i havet och jag får dra upp dem ur vattnet och in i skuggan. De gör volter och konster och bara äääääälskar vattnet. De har blivit riktiga mästare på att snorkla och föra sig fint i vattnet. Linus har varit lite försiktig i dag, blev lite skrämd igår. Men kom i vattnet efter mycket om och men. Måns mår sämre, nu har även magen slagits ut och han kvider i skuggan. Stackarn han får verkligen lära sig den hårda vägen. Han får vätskeersättning, dimor och lite försiktigt äta vitt bröd... Farfar Per njuter och tar promenader längs stranden och busar med barnbarnen. Igår gick vi ut till ett annat ställe – Savanna and Ocean – tvärs över vägen och en hel oas öppnade sig. Jag åt en fantastisk swahilimaträtt, den var riktigt fin. Härliga kryddor, spenat och ett spännande koliox. Jonas åt spicy chicken, rätten var supergod men inte alls stark :-). Det var sååååå fint! Barnen njöt. Vilken pärla som fanns tvärs över vägen, man vill inte gå för långt då lampan släcks och det blir nattsvart och då menar vi svart vid 18-tiden. Ikväll funderar vi på att åka och äta på The Rock, en restaurang som ligger mitt ute i havet på en klippa. Och du når endast detta ställe vid ebb. Pirrar i magen :-). Imorgon planerar vi att ta oss ut på en häftig utflykt – Blue Safari. Då åker man ut med båt och snorklar, besöker obebodda öar och förhoppningsvis får vi hälsa på riktiga delfiner och jättesköldpaddor!!! Jabba dabba dooooo säger jag!

Bad, bad och bad och mera bad har stått på schemat idag. Snorklingen bjöd på flera Nemos, mini Dorisar, Sjöborrar,
Clownfisk, jätte sjöstjärna samt små söta sjöstjärnor, rocka… Och en otroligt vacker flygande Kungsfiskare!!! Samt en härligt svettig promenad på några kilometer längs med kritvit sandstrand. På promenaden stannade vi till på ett supermajjigt ställe som hette:
New Teddys place och träffade på en svensk tjej – som hette Åsa!!! Och hennes ex hette Jonas, vad är oddsen på den!
Njöt av en öl och utböt lite erfarenheter om resor, livet och Zanzibar. Många goda skratt!

Lilla Linus fick ett smärtsamt möte med en blå-turkos Jellyfish, stackarn… Jag fick kämpa för att ta bort den, satt som attans.
Och Linus skrek, viftade med armarna hysteriskt och tårarna sprutade. Vi flög upp ur vattnet och sprang upp till köket och fick hjälp att hälla på vitvinsvinäger för att lugna ner den svullna lilla handen. Stackars liten! Vila i skuggan i 20 minuter och torka tårar och trösta lilla prinsen.

Alla är så nyfikna och glada, trots språkförbristningar så konverserar man glatt på ändå :-). I havet kommer nyfikna små barn
och omringar en och vill skapa kontakt. Med teckenspråk, engelska och den lilla swahili som vi nu plockat upp skrattas det
och det klappas händer! Linus är fortfarande jätteblyg och gömmer sig bakom mamma vilket gör att barnen blir ännu
mer nyfikna och närmar sig ännu mer. Linus får jobba hårt på närkontakt :-)

Masajerna är ständigt närvarande och är väldigt pratsamma och försöker sälja alla sina vackra hantverk och smycken.

Det har varit två fantastiskt avslappnande dagar och vi börjar alla landa i alla nya ljud och börja anpassa oss liiiiite till värmen.
Ikväll skall det planeras lite inför de kommande dagarna, måste försöka klura ut vilka äventyr som barnen klarar av.
Värmen är tryckande och kräver mycket ork från de små.

Solen börjar sänka sig och det är dags för kvällsmat och sedan mys i vår bungalow. För ovanlighetens
skull så blir det nog några vändor av barnens kortfavorit…Skitgubbe! Nu skall jag spraya vår bungalow med gift så att
vi kanske klarar natten lite bättre från dessa osynliga mygg. 

Jambo, Jambo!!

Natten har varit tung, blöt och het. Eldarna har spridit rök som lagt sig som en tung dimma runt vår bungalow. Myggorna har festat på oss trots myggnät. Linus och Saga är värst
drabbade på händerna. Fingrarna är lite svullna och gör ont. Frågade en leende man här vad det bästa är att ha på dessa bett. Hanlog och försvann ett tag och sedan
kom han tillbaka med en avbruten gren. Linus tittade förskräckt och sa: Men mamma jag kan ju inte ha taggarna från en kaktus på mig. Mannen log och smetade på Linus och efter ett
tag så log prinsen och sa: Åh nu gör det inte ont längre! Aloe Veran är fantastisk, inte alls som den man köper.
Frukosten var lika fantastisk idag och alla är så goa och glada. Måns lider och har så ont och gnäller. Jag förstår inte varför det skall vara så svårt att förstå och lyssna på oss när vi berättar att solen är stark du måste smörja in dig. Han höjer rösten och säger MEN jag HAAAAAAR smörjt in mig... Han gnäller värre än en 3-åring och jag håller på att bli tokig på pojken. Vi vill honom väl och vet ju vad som händer och sköter han sig inte blir det blåsor och han får stanna inomhus resten av resan medans vi andra hittar på skojjigheter... Det syns tydligt där det pyttiga solskyddet har tagit och det är några cm på kroppen som har klarat sig bra och resten är knallrött, stramar, gör ont och hettar. Idag har han fått förbud att vistas i solen och när han går ut är det långärmat och SOLHATT PÅ. Han gnäller och svär och är heeeelt förstörd över att han inte får ligga i och snorkla som de andra. Sorry kära Måns men du får lära dig den hårda vägen. In i skuggan och läs, läs och läs och begrunda vad som gick fel här igår och hur du skall göra i fortsättningen. Tycker så synd om honom MEN han måste lära sig.
Tjejerna har flygit i vattnet och leker och myser. Linus har fått en flört här, en sån söt och go liten tjej som oavbrutet försöker få honom att leka och busa.
Linus gömmer sig under solhatten och tittar blygt upp på henne och håller i mammas ben :-) 
Nu packar vi ihop och löper ner till stranden och kastar oss i och busar!

Igår intogs lunchen i skuggan på stranden, barnen beställde pizza och Jonas tog en tomatsoppa allt var helt gudomligt gott!
Vilka pizzor och smaker!! Nätet har varit svajigt och fungerar endast uppe vid receptionen :-) Så det gäller att samla ihop sina tankar och snabbt.
Även strömmen försvinner vips och den kommer tillbaka när den kommer tillbaka :-). Likaså vattnet i vattentanken sinar och det är bara att vänta tills vattnet kommer tillbaka. Vår genitor ler och säger: Just wait 7 minutes and all is ok, ok. Och så ler han stort och skrattar. Det är bara att skratta och vänta :-). 
Eftermiddagen bjöd på skyfall utom dess like igen – helt fantastiskt! Och vips så är det tort igen. Barnen tycker att det är väldigt festligt. Efter lunch drog sig vattnet utåt och bjöd på upptäcktsfärd och snorkling utåt revet. Sonja, Saga och Jonas gav sig ut och såg Drakfiskar, Nemo, Doris (!), ålar och spännande blå fiskar samt ett gäng sjöborrar. De var lyriska och skrek i högan sky när de upptäckte ålarna :-). Och mammas prins Linus har lärt sig att snorkla och vill inte göra något annat. Han har sin flytdräkt och ligger och plaskar runt – helt suveränt! Vi letar snäckor och spelar strandtennis, övar med kickbollen och att stå på händer. Lillebror grävs ner i sanden och vi spelar kort. Våran bungalow ligger ett stenkast från havet, stora palmer och vackra blommor omger oss och från vår veranda ser vi vågorna slå mot revet. Det är så vackert och rogivande. Igår var Måns och Sonja på stranden och vi andra duschade av oss och då slöt ett par Masajer upp och ville visa (sälja) sina vackra skapelser av halsband, armband m.m. Sonja kom uppspringande och var upprymd av spänning och ville att vi alla skulle komma och kika :-) Linus fick höra detta och flög ner till dem. När Jonas ansluter har lillprinsen ett gäng halsband och armband och han njöt. Vackert tyckte Linus och log stort! Efter bad och snorkling drog vi oss tillbaka upp mot baren med utsikt över havet. Njöt av en kall Kilimanjaro och utmanade kidsen på spansk skitgubbe :-). Barnen sökte krabbor och busade nere på stranden.
Njöt av god mat och dryck igår till musiken av havet. När vi skulle krypa till kojs började trummor, musik och tjo och tjim – lördag innebär festkväll! Det var musik och glada tillrop som ekade ut över havet. Och rätt som det var hörde vi dansa...pausa...dansa...pausa och barnen började skratta högt och glatt :-)
God natt och vi säger Hakuna matata – det är ooooord som är braaaaaa

Ps Cecilia, visst har Linus en fin T-shirt på sig :-)