Framme i Paje – Ndame Beach Lodge!

Äntligen har vi nått Paje! Jorden börjar skifta över till vit sand, palmerna är höga och många, hibiskusarna är klart röda och gula,
byggnaderna börjar ta en annan form. Från skjul och lite varierande form på hus har vi nu palmbladstak, vita hus. Vägarna är inte av asfalt och är gropigare och väldigt spännande att färdas på. Jag hade aldrig kört här med vanlig bil...en jeep hade känts lite bättre. Vi svänger och en stor skylt dyker upp: NDAME BEACH LODGE. Vi är framme!!!! Vi möts av leende män i härliga tunikor och kvinnor i vackra klänningar
och massor av katter och hundar. Barnen tjuter ut: Men vad fiiiiiint det är! Vad skönt att vi inte skulle bo så som vi såg när vi åkte hit :-).
Vi har verkligen nått paradiset! Kritvit sand, kristallklart turkost hav, enkel men fantastisk bungalow och värmen är out of this world!
VI BARA N J U T E R!
Det första vi gjorde var att kasta av oss kläderna och slänga oss rakt ut i oceanen. Tjihooooooo!!! Efter svalkande bad och
väldigt kall dusch (finns inget varmvatten, barnen lär sig mycket på den här resan!) njöt vi av grillbuffe med havets läckerheter, grillad tonfisk, köttspett, underbara röror, sallad, kryddigt ris, klyftor av jättepotatis (!) och kall öl... Måns höll på att somna vid bordet så Jonas, farfar Pär och han knöt sig. Medans jag, Linus, Saga och Sonja njöt ett tag till. Efter middagen kom Masajerna in och skrek (sjöng), tjöt och hoppade runt.
De höll en spännande show med hopp, slag och mera hopp. Linus och Saga var vettskrämda, Sonja var helt tagen och ville närmare :-).
Jonas kom utspringande från vår bungalow vettskrämd och undrade om någon blivit överfallen då det lät väldigt högt av skrik, slag och hopp.
VI log lite och sa men de dansar ju bara :-). Han mumlade lite och drog sig tillbaka – min söta make!
Att komma till ro och somna var inte lätt, myggnät, annorlunda och nya ljud, syrsor som lät, djur som hoar, havet som rullar och denna hetta.
Linus var även lite orolig över att Masajerna skulle komma in och ta honom, men blev lugn när jag berättade att de är här för att skydda oss.
Han kikade klurigt, lade huvudet på sned och sa: Men mamma de har ju bara en lång pinne! Lilla söta observanten Linus. 
Efter ett antal krama och försäkran om att han var säker somnade han sött.